maschile | | |
Singolare | Plurale | |
Nom.frustulentŭs Gen.frustulentī Dat.frustulentō Acc.frustulentŭm Voc.frustulentĕ Abl.frustulentō
| frustulentī frustulentōrum frustulentīs frustulentōs frustulentī frustulentīs
| pieno di pezzi (di..) (a, ..) pieno di pezzi (o) (da,con,in,su,..)
|
femminile | | |
Singolare | Plurale | |
Nom.frustulentă Gen.frustulentae Dat.frustulentae Acc.frustulentăm Voc.frustulentă Abl.frustulentā
| frustulentae frustulentārum frustulentīs frustulentās frustulentae frustulentīs
| pieno di pezzi (di..) (a, ..) pieno di pezzi (o) (da,con,in,su,..)
|
neutro | | |
Singolare | Plurale | |
Nom.frustulentŭm Gen.frustulentī Dat.frustulentō Acc.frustulentŭm Voc.frustulentŭm Abl.frustulentō
| frustulentă frustulentōrum frustulentīs frustulentă frustulentă frustulentīs
| pieno di pezzi (di..) (a, ..) pieno di pezzi (o) (da,con,in,su,..)
|